Många bränder startar för att vi, människor, begår misstag som hänger ihop med att vi glömmer, stressar eller helt enkelt tänker på något annat. Många gånger handlar det om okunskap som gör att människor handlar fel.

Det vanligaste är att bostadsbränder sker i samband med att vi lagar mat eller för att vi använder husets eldstad, till exempel kamin och öppen spis.

Ett bra brandskydd börjar med att du vet vilka risker som finns och att du agerar utifrån den kunskapen. Du kan påverka att risken inte utvecklas till en olycka. Du kan hindra branden. 

Läs mer om brandsäkerhet på RSNV:s hemsida. Länk till annan webbplats.

I Örkelljunga får vi endast avfyra fyrverkerier mellan klockan 16:00 på nyårsafton och 04:00 på nyårsdagen. Under övrig tid måste alla ha tillstånd från polisen.
Åldersgränsen för att få köpa och använda fyrverkerier är 18 år.

Med "fyrverkeri" menas explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen, avger ljus-och ljudeffekter, och är avsedda för nöjesändamål. Så kallad "smällare" vars huvudsakliga syfte är att avge knall, är INTE godkända. Våra regler för fyrverkerier och pyrotekniska varor finns i Lokal Ordningsstadga för Örkelljunga kommun. Pdf, 2.7 MB.

Sök tillstånd för att använda fyrverkerier, på polisens webbplats Länk till annan webbplats.

För att lämna ett tips om olovlig försäljning, langning och smällande av fyrverkerier, ring polisen på telefon 114 14.

Regler för raketer med styrpinne

Det krävs både tillstånd från kommunen samt särskild utbildning för att använda raketer med styrpinne. Kravet gäller även raketer som är köpta före lagändringen.
Frågor och svar om fyrverkerier, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps webbplats Länk till annan webbplats.

Svävande lyktor och ballonger

För svävande lyktor med öppen låga gäller särskilda bestämmelser. Det gäller även gasfyllda ballonger som släpps upp i större mängd. Läs om kraven för raketer, latexballonger och svävande lyktor på Transportstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

De första minuterna efter en olycka är ofta avgörande för om den skadade ska överleva och hur allvarliga följderna av olyckan ska bli. Om du direkt på olycksplatsen kan lindra skador och förhindra att skador förvärras ökar sannolikheten för att den fortsatta behandlingen lyckas.

Upprätthålla livsfunktionerna

Första hjälpen är samlingsnamnet för de livräddande insatser du gör på en olycksplats eller då någon blir plötsligt sjuk. Syftet med första hjälpen är att, i väntan på att ambulansen kommer, kunna upprätthålla livsfunktionerna, att hjälpa till med det som den skadade inte klarar själv till exempel att skapa fri luftväg och stoppa blödning. När du träffar en tillsynes livlös person måste du ta reda på hur allvarligt tillståndet är. Det gör du genom att kontrollera medvetande, andning och puls.

Hjärt- och lungräddning

Om man kommer fram till att personen är medvetslös och inte andas normalt ska man utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska man börja med hjärt- och lungräddning.

Information om hjärtstartare i Örkelljunga kommun.

På 1177.se finns instruktionsfilmer om hur du genomför en hjärt- och lungräddning. Länk till annan webbplats. Där finns även instruktioner om hur du genomför hjärt- och lungräddning på barn. Länk till annan webbplats.

Larma alltid 112 innan du sätter igång med hjärt- och lungräddning.

Mycket bra information på 1177 Vårdguiden

Det finns mycket information att hämta på Vårdguiden www.1177.se. Länk till annan webbplats. Bland annat kan du hitta information om brännskador Länk till annan webbplats., förgiftning Länk till annan webbplats. och blödningar. Länk till annan webbplats.

Hemberedskap betyder att man ska förbereda sig själv och sin bostad för att i en krissituation kunna klara sig själv en tid.

Bra saker att alltid ha hemma

• Batteriradio
• Ficklampa
• Dunkar för vatten
• Stearinljus
• Matkonserver
• Konservöppnare
• Campingkök
• Tändstickor
• Extra batterier
• "Första hjälpen" bör alltid finns hemma
• Extra täcken och filtar

Läs mer om hemberedskap under fliken Krisberedskap

Om du ger dig ut på sjöis är det vissa sker du bör tänka på för att minska risken att ett tillbud ska inträffa. Om det ändå skulle inträffa, minskar du konsekvenserna av det.

Att tänka på innan du ger dig ut på isen

• Var aldrig ensam på isen.
• Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
• Prova alltid isen med ispik om du är osäker.
• Gå aldrig på is som du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst tio centimeter tjock.
• Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
• Lär dig var isens svaga platser är: vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
• Ju högre fart du har, ju längre kommer du ut på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
• Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka.

Issäkerhet

Kallt väder i kombination med att det knappast kommer någon snö gör att vi får ovanligt fina isar. Många människor passar på att ge sig ut på isarna. På de flesta platser är isarna säkra, men tyvärr är det dock så att många saknar grundläggande kunskap om vad man bör tänka på.

Det är framför allt om vi får snö som vi kommer att få problem. Längre fram kommer ju också töväder med osäkra vårisar. För att undvika olyckor måste vi hjälpas åt att informera om säkerhetsproblemen.

• Se till att det finns aktuell information på Internet. Läs mer på www.issakerhet.se Länk till annan webbplats.
• Tillse att farliga platser markeras, såsom utlopp från reningsverk eller liknande.
• Se till att livbojarna kring vattendragen finns på plats och att linorna är i gott skick. Livbojen är ett ovärderligt hjälmedel om man ska undsätta någon som gått igenom isen.
• Påverka lokala tidningar så att man skriver om issäkerhet.
• Se till att den egna räddningsorganisationen är väl förberedd för att kunna ta hand om olyckstillbud på isarna.

Läs mer på Issäkerhet.se Länk till annan webbplats.

När SMHI utfärdar varningar för antingen kraftigt nederbörd, stormar eller åska finns det mycket du som privatperson kan göra för att minimera eventuella följder av väderstörningen. Det är också viktigt att du känner till vart du ska vända dig med eventuella frågor.

Under extrema väderlägen är det väldigt viktigt att du bara ringer 112 vid fara för liv eller hälsa. Däremot finns ett särskilt informationsnummer: 113 13. Ring detta nummer när du har frågor om till exempel stormar, kraftig mederbörd, översvämningar men också om allvarligare trafikolyckor eller sjukdomsutbrott.

Räddningstjänsten Skåne Nordväst ger information Länk till annan webbplats. om hur du kan förbereda dig när en varning utfärdats.

Elsäkerhetsverket ger råd Länk till annan webbplats. om hur man skyddar sig själv och sin egendom vid åskväder

Vid semestertid inträffar olyckor som ofta beror på slarv och tanklöshet. Många kan förebyggas om man bara tänker sig för.

Badvett

När man ger sig ut och badar är det bra att tänka på följande för att minska risken att ett drunkningstillbud ska inträffa. Om det ändå skulle inträffa så minskar man dock konsekvenserna av det.

Att tänka på

• Bada alltid tillsammans med någon.
• Simma längs med stranden.
• Hoppa eller dyk inte på okänt vatten.
• Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet.
• Simma inte under bryggor och hoppställningar.
• Spring inte på bassängkant eller bryggor - du kan halka.
• Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
• Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten.
• Lek inte med livräddningsmateriel.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka.
  

Läs mer om vattenkunskap. Länk till annan webbplats.

Båtvett

Man kan aldrig helt försäkra sig om att inte drabbas av en olycka om man ger sig ut på sjön, men man kan se till att ha rätt utrustning och att vara förberedd så att man vet hur man ska agera om det händer.

Använd flytväst och sitt ner i båten
Ger man sig ut i båt är det bra att tänka på följande för att minska risken att ett tillbud ska inträffa. Om det ändå skulle inträffa så minskar man dock konsekvenserna av det.

• Använd alltid flytväst.
• Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans.
• Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.
• Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget.
• Stanna vid båten om du faller i vattnet.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Om du ska rädda en nödställd, ta upp honom i aktern på båten.
• Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp.
• Alkohol hör inte hemma på sjön, fira när ni kommer i land.
  

Brand ombord
Den största sannolikheten för att en brand utbryter på en båt är i samband med matlagning och tankning, tänk därför på att

• Om du har gasolkök, skaffa en läckagevarnare.
• Om du har sprit- och fotogenkök, var försiktig vid påfyllning.
• Håll ordning vid spisen, ta bort allt du inte behöver så att det är fritt vid matlagning.
• När du tankar båten ska du se till att munstycket är i tratten eller i tankhålet. Häller du bensin från hög höjd finns risk för att statisk elektricitet bildas. Detta kan i sin tur antända bensinen.
• När båten tas upp för vinterförvaring ska du se till att ingen brandfarlig vara, till exempel gasolflaskor, finns ombord.
  

Husvagnen

Det finns ett par saker du kan göra för att öka brandsäkerheten under din husvagnssemester.

Goda råd

• Ta med dig en brandvarnare.
• Rök inte i sängen.
• Var försiktig med öppen eld till exempel spis, lampor och levande ljus.
• Håll minst 4 meters avstånd till andra husvagnar.
• Kontrollera gasinstallationen och gör täthetsprov, antingen genom en fast monterad läckagevarnare eller läckspray.

Den som äger en fastighet i ett område som tidigare drabbats av översvämning är skyldig att vidta åtgärder.

Risk för översvämningar

Snömängden i Sydsverige är betydligt större än normalt. Skulle det komma regn och temperaturen ökar snabbt medför detta stor risk för översvämningar. Tjälen gör att smältvattnet inte upptas i grundvattnet utan rinner av som ytvatten.

Fastighetsägarens ansvar

Det egna ansvaret har enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Länk till annan webbplats. ökat. Det innebär att den som äger en fastighet i ett område där översvämningsrisken är känd och där fastigheter tidigare drabbats, är skyldig att vidta åtgärder för att undvika översvämning igen. Detta kan innebära skyddsvallar eller att skaffa en pump för att pumpa bort eventuellt vatten som tränger in.

Mer information om översvämning i källaren. Pdf, 2.7 MB.

Om vattenläget förvärras kommer kommunen att vidta åtgärder i enlighet med samhällets ansvar att ingripa vid översvämning såsom lagen föreskriver.

Fastighetsägare kan minska risken för vattenskador genom att

• Hålla avloppsbrunnar fria från is och snö.
• Ge vattnet fri väg till brunnar.
• Rensa avlopp.
• Skotta bort de värsta snöhögarna runt huset.
• Leda i väg smältvattnet från stuprör bort från huset.

Vårflod och snösmältning

Efter den kalla vintern med stora snömängder kommer risken för översvämningar av gator, källare, markytor och vattendrag att öka under våren.

Risk i samband med snösmältningen

Snötäcket innehåller stora mängder vatten och hur hårt vi drabbas beror på hur snabbt väderomslaget sker från vinter till vår. En hastig temperaturökning i kombination med regn kommer att förvärra situationen. Tjälen gör att smältvattnet inte kan tas upp av marken och av grundvattnet utan samlas som ytvatten.

Du kan minska risken för översvämning genom enkla åtgärder

• Se till att mark- och dagvattenbrunnar ej är täckta med is och snö.
• Kontrollera att hängrännor och stuprör ej är igensatta av löv, snö och is.
• Snödrivorna kan fungera som invallning. Skapa fri väg för vattnet att nå dagvattenbrunnarna.
• Avlägsna stora snödrivor från byggnadens fasader.
• Avlägsna värdefulla föremål från källare som kan översvämmas.
• Överväg att köpa en dränkbar pump för tömning av källaren om du bor inom område med stor risk för översvämning.
• Bor du nära vattendrag som lätt kan översvämmas förbered att bygga invallningar runt ditt hus med exempelvis sand- eller sandsäckar.
• Bryt strömmen vid översvämning i källaren eftersom vattnet kan bli strömförande. Se dock till att eventuella dräneringspumpar inte stannar.
  

Risk för ras

Vid väderomslag uppstår även risk att snö- och issjok kommer att rasa ner från taken. Detta kan vara förknippat med stor fara om personer träffas av stora sammanhängande block av snö och is från taken. Ansvaret ligger på dig som fastighetsägare att hantera risken genom att ta bort snö och is eller spärra av område som kan bli berörda.
Mer information om vinterväghållning

Anmäl fel snarast till kommunen.

Använd E-tjänst för felanmälan. Länk till annan webbplats.

Dagvattenbrunnar

Vi rensar hela tiden brunnar, särskilt de som tidigare svämmat över vid nederbörd. För att minska risken för översvämning i samband med snösmältning, vädjar vi till dig att kolla dagvattenbrunnar som är snötäckta.

Här finns kartor över Örkelljungas dagvattenbrunnar. Kartorna är konstruerade utifrån befintligt kartsystem.

Ett strömavbrott påverkar både det vardagliga livet och samhället i stort. Vid ett längre elavbrott uppstår snabbt ett flertal problem i bostaden.

Värme

• Vid längre elavbrott, flytta in i ett mindre rum
• Klä dig enligt "flerskiktsprincipen", det vill säga i lager på lager
• Isolera kring fönster med filtar
• Använd stearinljus som värmekälla och nödljus
• Vädra då och då för att släppa in syre.
• Använd friluftsutrustningen. Sovsäcken ger värme och liggunderlaget skyddar mot golvets kyla.

Mat

• Man bör ha ett matförråd hemma som räcker ungefär för en vecka
• Maten behöver nödvändigtvis inte vara nyttig. Det viktigaste är att man tycker om den och att den mättar.
• I ett krisläge, då man kanske måste använda campingköket, ges inte utrymme för avancerad matlagning, därför bör maten vara lätt att tillaga.
• Öppna inte kylen i onödan. Oöppnad behåller den kylan i flera dagar, även utan ström.

Vatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Redan efter ett par dagar utan vatten blir man helt utmattad och orkeslös. Vid långa vattenavbrott körs vatten ut av kommunen. På lokalradion, Radio Kristianstad, kan du höra var vattentankarna finns placerade

• Ha ordentligt med dunkar och hinkar hemma för att kunna hämta vatten.
• Rent vatten kan sparas många dagar i rena dunkar, utan att renas, om det förvaras mörkt och svalt.
• Till tvätt och disk kan man använda vatten från sjöar och större vattendrag.
• Till toalettspolning kan vilket vatten som helst användas.

Besök civilförsvarförbundets webbplats för fler tips och råd. Länk till annan webbplats.

Var tredje olycka, det vill säga cirka 300 000 olyckor om året, inträffar i hemmet. Varje år omkommer cirka 1 900 personer vid hemolyckor. Mest utsatta är barn och äldre.

De vanligaste olyckorna är fallolyckor och det gäller både barn och äldre. De vanligaste barnolyckorna är klämskador, brännskador, stickskador och förgiftning.

Satsa på ett säkrare hem - här är några goda råd.

Trygga äldre

• Lägg halkskydd under mattor. Glöm inte halkmatta i badkaret och på badrumsgolvet.
• En god belysning kan förhindra feltramp
• Skaffa gärna en extra telefon, till exempel bredvid sängen, så att du slipper springa upp för att svara och därmed riskera att falla
• Handtag på väggen vid badkaret kan vara till hjälp
• En stadig köksstege med handstöd bör finnas. Saker du ofta behöver placeras i lägre höjd för att slippa onödigt klättrande
• Se till att det inte finns lösa sladdar som du kan snava över.

Trygga barn

• Håll alla mediciner, kemikalier och rengöringsmedel inlåsta på hög höjd.
• Spisen ska vara tippskyddad samt ha häll- och ugnsskydd. Ställ alltid kastruller med handtaget inåt
• Förvara knivar och andra farliga redskap på ett säkert ställe
• Alla eluttag, grenkontakter och sladdosor ska vara petsäkra
• Drick aldrig heta drycker med barnet i knät.
• Skötbord ska vara stabila och spjälsängar ska vara försedda med spjälskydd
• Montera godkända spärranordningar på fönster och balkongdörrar.
• Lämna aldrig barnet ensamt på skötbordet eller i badkaret
• Låt inte småsaker som jordnötter, cigarettfimpar och dylikt ligga framme så att små barn kommer åt dem. Tänk på att smådelar i leksaker kan fastna i barnets strupe
• Se upp med bordsdukar och lösa sladdar som barnet kan dra ner
• Var vaksam vid besök i andra hem som inte är barnsäkra.

Man kan inte helt skydda sig mot olyckor, men man kan begränsa risken att drabbas av trafikolycka. Detta kan man göra genom att till exempel alltid bära reflex när det är mörkt, alltid hålla hastigheten, alltid hålla avstånd till framförvarande fordon.

Begränsa risken för att det händer dig
Tänk också på att aldrig köra bil onykter eller påverkad av triangelmärkt medicin. Man kan också med några få enkla saker minimera konsekvenserna av en olycka genom att till exempel alltid använda cykelhjälm när man cyklar och bilbälte när man åker bil.

Vid en trafikolycka ska du tänka på följande saker

Överblicka
Bilda dig en uppfattning om vad som hänt. Ta reda på hur många som är skadade och vem du tror är i störst behov av hjälp. Ta befälet och ta hjälp av andra som kommer till platsen.

Rädda
Befinner sig någon skadad i livsfarligt läge, till exempel brand, försök flytta den/de skadade till en säker plats.

Varna
Skydda olycksplatsen och sätt ut varningstrianglar.

Larma
Larma SOS på telefonnummer 112.
Var beredd att svara på SOS-operatörens frågor:

• Vad är det som har hänt?
• Var har olyckan skett?
• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
• Hur många är skadade och vilken typ av skador har de?
• Sitter någon fastklämd?
• Vilken typ av fordon är inblandat?
  Om en lastbil är inblandad ska du titta om lastbilen är märkt med orange "farligt gods" skylt om olyckan skett på motorväg notera i vilken körbana och vilken riktning bilen står.
• Kontrollera olycksplatsen igen.
• Ring 112 igen om du får fram nya uppgifter
  Läs mer om hur man larmar rätt på SOS Alarm

Vid viltolyckan
Det är lag på att Du måste markera platsen där kollisionen inträffade samt anmäla till polis SOS 112. Även om djuret flyr till skogs till synes oskadat kan det vara mycket svårt skadat. Polisen sänder ut eftersökare och det är dennes uppgift att avgöra hur skadat djuret är.

Reflex

Använd reflex - så att du syns i mörkret
Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken. Att bära reflexer är ett enkelt och billigt sätt att minska risken.

Reflexer behövs även i städer och tätorter där det finns gatubelysning. Ljuset från belysningen räcker nämligen inte för att du ska synas. De flesta mörkerolyckor där gående dödas eller skadas sker i tättbebyggda områden där gatubelysningen är tänd.

Reflex räddar liv
Med reflex syns du på ungefär 125 meters håll, om du möter en bil med halvljus på. Utan reflex syns du inte förrän bilen är 20-30 meter bort. På vintern och vid vått väglag är även bilens bromssträcka ofta 2-4 gånger längre.

Lågt och i rörelse
Bäst syns reflexerna om de sitter lågt och är i rörelse. Reflexer är en färskvara som inte bör vara äldre än ett år.

Reflex även på cykeln
Även som cyklist måste man synas väl i trafiken när det är mörkt ute. Se till att cykeln har reflex och belysning. Reflexen ska vara vit fram, röd bak och orange eller vita på sidorna. Strålkastaren framtill ska vara vit eller gul och röd baktill.

Var får jag tag på reflex?
Reflex kan köpas på varuhus, apotek och liknande.

Cykelhjälm

Att använda cykelhjälm - en huvudsak
Varje år skadas ca 30 000 svenskar i cykelolyckor. Ett 50-tal personer omkommer på grund av sina skador och cirka 5 000 kräver sjukhusvård. Ungefär hälften av dem som uppsöker sjukhus efter en cykelolycka är 0-7 år. En cykelhjälm kan minska risken för dödliga eller allvarliga olyckor i samband med en cykelolycka med cirka 50%.

Cykelhjälm för små barn
Tänk på att små barn bör ha en särskild småbarnshjälm med grönt spänne. Småbarnshjälmen ger samma skydd som en vanlig cykelhjälm, men dess gröna spänne öppnas vid en viss belastning. Detta för att förhindra kvävningsrisk om barnet till exempel fastnar i en klätterställning eller liknande.

Ställ krav på din cykelhjälm
Eftersom många av islagen vid cykelolyckor träffar huvudet så är det viktigt att man ser till att ha en hjälm som klarar dessa stötar.
Därför ska du kontrollera att hjälmen

• är CE-märkt.
• sitter perfekt så att den inte kan trilla av eller skjutas bakåt och lämna pannan fri. Den ska täcka panna, bakhuvud och hjässa.
• är lätt att ta på och av och lätt att fästa med hakbandet.
• är lätt och bekväm så att den inte känns jobbig att använda.
• har god ventilation.
• har medföljande skumgummikuddar så att passformen kan varieras.

Bilbälte

I Sverige är det lag på att använda bilbälte. Ändå är det många som inte tar på sig bilbältet, särskilt vid korta resor. Om alla använde bilbälte i den svenska trafiken skulle ca 100 liv kunna räddas varje år. Använder man bilbälte minskar risken att dödas eller skadas allvarligt vid en kollision med cirka 50%, detta visar att bältet är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen.

Bältesanvändning när man är gravid
Även när man är gravid är det viktigt att man använder bilbälte. Känns det inte bekvämt med det vanliga bältet så finns det speciella bälteshållare att köpa som gör att bältet sitter över låren istället för över magen.

Bältesskärare
Alla bilister borde se till att ha en bältesskärare monterad på bilbältet, för att försäkra sig om att komma loss vid en eventuell olycka.

Bilbarnstol
Barn ska ha en särskild skyddsanordning

• Babyskydd (0-9 månader)
• Bilbarnstol (7 månader-4 år)
• Bälteskudde (4-cirka 10-12 år)

Vid användning av bilstol tänk på att

• bilbarnstolen ska vara T- eller E-märkt.
• alltid följa monteringsanvisningarna som medföljer bilbarnstolen.
• placera aldrig barn på en plats i bilen som är utrustad med krockkudde.
• barn ska åka bakåtvända till cirka 4 års ålder.
• först vid 10-12 års ålder kan barnen åka säkert bältade som vuxna.

Extrem värme är farlig för alla, men den som är äldre, kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning är särskilt utsatt. En värmebölja kan innebära en allvarlig hälsorisk i dessa grupper. Klimatsamverkan Skåne har tagit fram en checklista för äldre och dess anhöriga.

Beredskap vid värmeböljor

Den pågående klimatförändringen innebär en ökad förekomst av extrema väderhändelser, inklusive perioder med extremt förhöjda temperaturer.

I Region Skånes Klimatrapport för Skåne (2009) lyfts behovet av att inkludera värmeböljor i det ordinarie beredskapsarbetet fram. Socialstyrelsen redovisade 2011 sitt regeringsuppdrag effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Där framhålls bland annat att lokala beredskapsplaner för värmebölja bör finnas.

Beredskapsplaner och checklistor

Ett projekt har genomförts på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Syftet har varit att ta fram beredskapsplaner och förebyggande insatser för att minska hälsokonsekvenserna av värmeböljor/höga temperaturer.

I rapporten Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne Länk till annan webbplats.redovisas resultatet av projektet.

Örkelljunga kommun använder sig av rapporten tillsammans med de framtagna checklistorna för vård- och omsorgspersonal, sjuksköterskor samt för äldre och deras anhöriga.

Allmänna råd till äldre och deras anhöriga

Extrem värme är farlig för alla, men den som är äldre, kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning är särskilt utsatt. En värmebölja kan innebära en allvarlig hälsorisk i dessa grupper.

• Var uppmärksam på inomhustemperaturen.
• Risken för hälsoproblem ökar påtagligt om temperaturen når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.
• Öka vätskeintaget – vänta inte på törstkänsl.
• Undvik dock stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna vätskerik mat, t.ex. grönsaker och frukt. Personer med
  funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att dricka.
• Försök ordna en sval miljö.
• Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Försök att vistas på bostadens svalaste plats. Vädra nattetid när det är svalt.
• Ordna svalkande åtgärder.
• En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
• Minska den fysiska aktiviteter.
• Framförallt under dygnets varmaste timmar.
• Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan.
• Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens samt nytillkommen yrsel och onormal trötthet.
• Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Vissa läkemedel, som t.ex. vätskedrivande kan behöva justeras vid värmebölja. Kontakta sjukvården för råd vid nytillkomna eller förvärrade besvär enligt ovan.

Att få översvämning i sin källare innebär stort obehag och en mängd extra arbete.

Den ekonomiska ersättningen man eventuellt kan få ut från sitt försäkringsbolag eller från kommunen uppväger aldrig de bekymmer och skador man drabbas av.

Försäkringar

Det går inte att generellt säga vad försäkringen täcker vid översvämningsskador då försäkringsbolagen har olika villkor. Skador på byggnad och lös egendom som orsakats av att vatten strömmat ut från en trasig vatteninstallation i byggnaden brukar normalt ersättas av försäkringsbolaget.

Ersättning vid extrem väderlek
Vid källaröversvämning orsakad av regn eller snösmältning utgår i allmänhet inte någon ersättning om skadorna inträffat vid normala förhållanden. De flesta försäkringsbolag brukar däremot ersätta skador som uppkommit i samband med extrem väderlek. Detta gäller både då vatten tränger in i källaren genom avloppssystemet och då vatten strömmar från markytan direkt in i byggnaden.

Med extrem väderlek avser bolagen i allmänhet skyfall som har en intensitet av minst 1 mm per minut eller 50 mm per dygn. Skador i samband med extrem väderlek har ofta högre självrisk än övriga vattenskador.

Kontakta ditt försäkringsbolag och hör efter vad som gäller för just din försäkring. Om du finner att din försäkring är otillräcklig så undersök möjligheten att teckna en tilläggsförsäkring.

Detta bör du tänka på om du drabbas av översvämning i källaren.

• Bryt all elektrisk ström i de översvämmade lokalerna. Se dock till att eventuell dräneringspump inte stannar.
• Flytta om möjligt fuktkänsliga inventarier.
• Skaffa hjälp med länspumpning.
• Var noga med hygien efter kontakt med inträngande avloppsvatten.
• Ring försäkringsbolaget.
• Ordna hjälp med skadereglering och uttorkning.

Mer information om översvämning i källaren. Pdf, 2.7 MB.